Nyhetsartiklar

Världshaven

Världshavet täcker mer än 70 procent av jordens yta. Är det salt eller sött?

(Bild ritad och fotad av Charlotta)

Den största delen av allt vatten på jorden är salt vatten. Det är regnet som faller ner över land som fyller på haven med vatten. Regnvattnet tränger ner i marken och tar med sig salter från berggrunden på sin väg ner mot havet. Detta har det gjort under lång tid därför är det salt. Men sötvatten kommer från floder som rinner ut i havet. Därför kan en del hav ha bräckt vatten.Den högsta salthalten finns i röda havet och persiska viken.

Allan och Charlotta

Källa: Koll på geografi 4 , Sanoma utbildning 2017

Vatten som omger Norden

(Bild ritad och fotad av Adam)

 Alla hav på jorden är egentligen olika delar av ett enda stort.  Den ocean som finns utanför nordens kust är Atlanten.

I oceanerna finns det starka strömmar. Det är vindar som sätter vattenmassorna. En viktig vattenström för norden är Golfströmmen för den för med sig varmt vatten från södra halvklotet upp till norr.  Alla djur som bor i havet behöver skyddas. Oljeplattformarna skapar problem för människor, djur och miljö.  Greenpeace är en organisation som skapar en hållbar utveckling tex. genom att arbeta mot överfiske och oljeborrning. Allt detta kan ni läsa om under fliken  miljöproblem.                                                                                                       Adam  och Agnes                                                                                                                          Källa:  Koll på geografi:                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  Tidvatten

Hur fungerar egentligen det här med ebb och flod? Är det lika överallt? Vi ska reda ut begreppen!                                                                                               

  Två gånger per dygn stiger och sjunker vattennivån i haven. När havsnivån sjunker kallas de för ebb och när de stiger så kallas de för flod. Skillnaden mellan ebb och flod är inte lika stora över allt i världen. Växlingarna mellan ebb och flod kallas tidvatten. Tidvatten beror på månens dragnings kraft och att jorden snurrar. De är månens dragnings kraft som drar vatten i oceanerna mot den punkt på jorden som är närmast månen.På den sidan av jorden upp står därför en flod eller högvatten. Även på den motsatta sidan av jorden uppstår samma sak på grund av att jorden snurrar, därför blir de flod två gånger per dygn. Eftersom allt vatten i havet hänger ihop, dras vatten från de delar av jorden som ligger mitt i mellan de båda högvattnen. Men när tidvatten stöter mot grundare områden vid kusten så kan stora skillnader uppstå mellan flod och ebb. De blir riktigt stor skillnad när tidvatten kommer in i en trattformad flodmynning.

(bild ritad och fotad av Maya och Eskil)

Eskil och Maya

Källa: koll på geografi 2017 Sanoma utbildning

Vattnets kretslopp

Vattnet faller ned som nederbörd, regn eller snö, och rinner ut i sjöar och hav eller ner genom jorden till grundvattnet. Vet ni hur vattnets kretslopp fungerar?

Av solens värme dunstar vattnet och stiger upp mot himlen som vattenånga. Ångan kyls ner och bildar moln med små, små vattendroppar som kolliderar och slås samman för att till slut falla ner som nederbörd se bild.

Det vatten som ska bli vårt dricksvatten hämtas från en vattentäkt. Därefter renas det i ett vattenverk och levereras som dricksvatten via ledningsnät och vattentorn till en kran nära dig. Det använda dricksvattnet rinner ut i avloppet via avloppsledningsnät till reningsverket. Där renas det i flera steg innan vattnet återlämnas till naturen och spolas ut i ett vattendrag, en sjö eller havet. igen.

Grundvattnet är ofta rent och går direkt att dricka. Men det finns många hot från jordbruk, soptippar och industrier.

(Bild ritad och fotad av Elva)

Elva och Melvin

Källa: Koll på geografi 5, http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/avloppsfakta/miljogifter/

Europas hav.

Nästan hela Europa är omges av hav. Vet ni vilka?

Atlanten är världens näst största hav. Det  är en av det tre oceanerna. De andra två är Stilla havet och indiska oceanen. Alla hav på jorden hänger ihop, men man brukar dela in haven i olika delar. Nordsjön är en del av Atlanten. Ishavet är världens nordligaste hav. Stora delar av havet är täckt av packis.

Östersjön är ett innanhav. Det betyder att det har samma inlopp som utlopp. Östersjön omges av 9 länder.  Svarta havet är också ett innanhav som skiljer Europa från Asien. Det har fått sitt namn av den tjocka dimman och de plötsliga stormar som finns där.

 

(Bild ritad och fotad av Edit)

Mateo och Edit

Källa: Koll på Europa (Sanoma utbildning 2012)

Rent vatten

Det här med rent vatten är inte självklart för alla. Vi kan ju bara vrida på en kran så kommer det vatten. Ibland slösar vi mycket också…

Vi får vårt dricksvatten från olika håll beroende på var vi bor och hur vi bor, städernas dricksvatten kommer vanligtvis från en sjö i närheten.

De som bor på landet får ofta dricksvatten från egna brunnar.

Många måste hämta vatten i brunnar långt bort från sina hem. I många fattiga länder saknar människor tillgång till rent vatten. Det är inte ovanligt att det vatten som finns är smutsigt, och det kan leda till att människor blir sjuka

Hur mycket använder en person i genomsnitt under en dag?  Jo i Sverige:200 liter, USA:570 liter , Etiopien: 20 liter

Liam och Amanda

Källa: Koll på geografi 4, 2017

Bärnsten

Vad har bärnsten med vatten och göra undrar ni säkert. Men saken är den att bärnsten spolas ofta upp på stränderna…

När en storm sveper in över Danmark, så har man goda chanser att hitta en gyllene sten.  Har man tur kan man hitta bärnsten i strandkanten efter stormen.

Bärnsten är förstenad kåda från en särskild sorts barrträd, som växte för ungefär 50 miljoner år sedan. Då låg Danmark under havets yta, och hela norra Europa var täckt av en enda stor skog. Kådan som blivit till bärnsten kom från träden i den skogen.

(Bild ritad och fotad av Mathias)

Bärnsten som legat under vatten har bevarats bäst, eftersom stenen är ömtålig och lätt vittrar sönder i jorden. Därför hittar man oftast bärnsten där vågorna spolat upp grus frånhavets botten.

Bärnsten har använts till smycken i tusentals år. Stenen är  vacker och man  säger att den är magisk också. Ett halsband av bärnsten kunde nämligen skydda barn från att bli bortbytta!

Olivia och Mathias

Källa: Europa runt, Almqvist och Wiksell.

Vatten i öknen

Sand , sand, sand så långt ögat når. Men allt levande behöver ju vatten , det vi. Så hur får man vatten i öknen?

(Bild ritad och fotad av Elin)

Oas är en vattenkälla i en öken. En oas uppkommer genom att en grundvattenström når marken. Ibland finns det mycket växter omkring en oas, som lever extra bra då vattnet är så nära. Då slipper växterna ha långa rötter som når till grundvattnet. Vattnet kan komma ifrån ett berg i närheten. Vattnet rinner ner i sprickor i berget.

De största oaserna ligger längs floder som Rio Grande i Mexiko och Nilen i Egypten. Mindre oaser bildas där grundvattnet kommer upp till markytan i form av källor. Det inträffar t.ex. längs randen av gamla berg. Saharas största oas är hela 800 kilometer lång.

Isac och Elin

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Oas , Upptäck Världen

Vatten som en naturresurs 

En av Sveriges viktigaste naturresurser är vatten.

Tack vare att Sverige har varit täckt av inlandsisen en gång i tiden så finns det gott om sötvatten idag. Sötvatten finns i sjöar, vattendrag som älvar, åar och bäckar tillexempel. Det finns också rent vatten långt under marken det kallas för grundvatten.

Grundvattnet pumpas upp till hushåll och industrier. Hur använder vi vatten?

(Bild av Aron och Jenny)

I alla tider har människan använt vatten på olika sätt. Dom första boplatserna i Sverige låg vid vattnet.  Även idag bor vissa gärna vid vattnet. Många tycker om att bada, fiska och åka båt.

I vattnet finns fiskar och skaldjur som vi gärna vill äta, och vattnet används även för bevattning och transporter över havet via båt. Och vattnet används också till vattenkraftverk som blir elektricitet.

Jenny och Aron 

Källa: Koll på Sverige, Sanoma utbildning

 

Människor behöver rent vatten. 

Människor behöver vatten för annars dör dom. Vattenbristen i Sverige är inte lika stor som i varmare länder. I Sverige gör en person av med ungefär 200 L på ett dygn.

I Niger i Afrika får en person klara sig på 5 L vatten om dagen. Många av de sjukdomar som plågar människor i U-länderna idag skulle inte finnas om det fanns tillgång till rent vatten.Efter torrtiden kommer veckor med våldsamma regnväder. Regnet sköljer bort mycket av den bördiga jorden från åkrarna. Det blir svårt för bönderna att odla marken igen, och det blir brist på mat. I länder med torka kan man borra efter vatten långt ner i marken. Ur en brunn kan man pumpa upp grundvatten till en hel by.

 

Gjord av: Amanda och Philip j

Källa: koll på geografi

Vem äter vem i havet ?

I havet växer alger. En del alger, till exempel tång och sjögräs, ser man om man badar i havet. Det finns också pyttesmå alger som kallas för plankton. De är så små att man behöver ett mikroskop för att kunna se dem. Det finns massor av plankton som flyter fritt i havet. Alla näringskedjor i havet börjar med plankton. Plankton är små, små alger eller djur som svävar fritt i vattnet.   Plankton blir mat åt smådjur, som blir mat åt småfisk som blir mat åt större fiskar, som till slut blir mat åt till exempel sälar.

Ritat på paint av Uno

Linus och Uno

Källa; upptäck Sverige geografi och natur.

Havens botten

Havets djup är till stora delar outforskade. Vi vet faktiskt mer om hur det ser ut på månen än vad som döljer sig djupt nere i havet.

I de djupaste delarna är det kolsvart. Genomskinliga fiskar och ålar med enorma gap lever mer än 1000 meter mer i havet. Vissa av djuren är väldigt stora. Till exempel en jättegråsugga. Den ser ut som en stor levande champinjon. Den lever på 2000 meters djup.

Det är närmast land som det mesta av jordens olja, naturgas och mineral ligger lagrat. Och där lever de allra flesta fiskar, skaldjur och plankton som finns i haven.

(Bild av Elize)

När jordskorpan under havets botten plötsligt rör sig vid en jordbävning kan enorma vattenmassor sättas i rörelser. Rörelserna från botten bildar stora vågor i vattnet. Vågorna kan färdas 600 kilometer i timmen, nästan lika snabbt som ett flygplan. Ute till havs märks vågorna knappt eftersom det är så djupt där. Men när vågorna kommer in mot grundare vatten pressas vattnet uppåt och vågorna kan bli 30 meter höga. När de drar in över land kan de vara livsfarligt för dem som är eller bor nära kusten. Detta kallas tsunami

Utanför kontinentalsockeln, flera mil från land, blir det ofta tvärdjupt. Där kan det vara tusen meter till botten. De största djupen i havet brukar kallas djuphavsgravar.

Elize och Vilmer

Källa: Koll på Världen, Sanoma utbildni

Eurotunneln

Eurotunneln går mellan Storbritannien och Frankrike. Den är 50 km lång och det finns 3 tunnlar. Det är världens näst längsta järnvägstunnel efter japanska Seikantunneln som är nästan 54 km lång.

Det är två järnvägstunnlar och en servicetunnel. Den rymmer 200 personbilar. Det var många tankar om att bygga Eurotunneln, men det dröjde hundra år innan de brittiska och franska regeringarna bestämde sig hur det skulle gå till. Den började byggas 1988 och blev klar 6 maj 1994. Tunneln trafikeras dels av höghastighetståget Eurostar och Eurotunneln Shuttle som har fordonstransporter. Det finns också internationella godståg i tunneln. 1996 drabbades Eurotunneln av en allvarlig brand. Tunneln var stängd i 15 dagar och skadorna kostade runt 3,5 miljarder kronor.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kanaltunneln

Koll på Europa 2008

https://www.aftonbladet.se/nyheter/article11509691.ab

Vattendrag

Vattendrag är det namnet vi kallar för bäckar, åar och älvar. Men vad är egentligen vattendrag? Vi ska reda ut begreppen!

(Bild ritad och fotad av Nelly/Vincent)

En bäck är ett litet vattendrag som börjar uppe i dom stora älvarna. Sen rinner smältvattnet från dom stora älvarna. Och så rinner smältvattnet vidare till en å. Och flera åar rinner ihop till en älv. Sen fortsätter älven ner genom de stora skogarna. Fyrisån ligger utanför Uppsala. Det finns hundra åar i Sverige. Genom varje Svenskt landskap och genom många städer rinner en å. Ända sedan stenåldern har människorna valt att bo nära åar. Där har man kunnat fiska och det har funnits djur att jaga och vatten för matlagning. Vattnet tar alltid den lättaste vägen på sin resa. Berg och stenar kommer i vägen och då måste den välja och ta en annan väg. Åarna slingrar sig sakta fram genom landskapet. På vissa ställen breder åkrar och ängar ut sig på åns båda sidor. På andra ställen rinner de genom en stad eller en skog. Till sist når ån fram till havet eller till en sjö. Våra åar och älvar är viktiga för många växter och djur som trivs där, till exempel laxar, insektslarver och flodpärlmusslor. Därför är det viktigt att vattendragen inte smutsas ner. De stora och breda vattendragen i Sverige kallas älvar. De allra största älvarna finns i norra Sverige. Älvarna har i alla tider använts på olika sätt, bland annat för att transportera människor och varor. Kraften i det strömmande vattnet kan utnyttjas för att få fram elektricitet. Där det är brant forsar älven fram. På vissa ställen finns skummande vattenfall. Här kan vattenkraftverk byggas. När landskapet blir plattare flyter älven långsammare. Till sist når älven fram till havet.

Nelly och Vincent

 Källa :Koll på geografi